Hur mår egentligen Kävlingeån? Det undersöker mellanstadieelever i Kävlinge kommun genom ett treårigt projekt där totalt 1 000 elever utses till så kallade å-vårdare. Syftet är att öka ungas medvetenheten om åns miljömässiga betydelse och viljan att bevara naturen kring den. Projektet blir möjligt tack vare stöd från Sparbanken Skåne.
Första exkursionen för å-vårdarna genomfördes 2020 och nu är projektet inne på sista året där elever fortsätter arbetet med att göra diverse provtagningar längs ån. Eleverna som deltar undersöker bland annat åns pH-värde (surhet), vattenflöde, djup och kartlägger växt- och djurlivet i och vid ån. Resultaten protokollförs och skickas sedan vidare till forskare vid Lunds universitet. Aktiviteterna vid ån leds av ExperimentExpressen, från Vattenhallen Science Center i Lund, som består av studenter från Lunds universitet.
- Syftet med projektet är att lyfta fram Kävlingeåns och Lödde åns miljömässiga betydelse. På så vis hoppas vi att de som är nästa generation känner en vilja och ett ansvar i framtiden att bevara miljön runt ån. Det har bott människor vid ån i säkert 10 000 år och därför finns här också ett stort historiskt värde. Bankens stöd är helt avgörande för det här projektet och vi är mycket glada för det, säger Ivar Sjögren som är projektledare.
För att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling i Skåne används varje år en del av Sparbanken Skånes överskott till att stötta olika lokala projekt i bankens verksamhetsområde. Detta görs genom att bankens ägarstiftelser förvaltar överskottet och sedan beviljar stöd.
- Natur och hållbarhet är viktiga frågor, i synnerhet för kommande generationer. Det här projektet skapar verkligen ringar på vattnet eftersom det förhoppningsvis ökar nyfikenheten hos unga för naturen i deras närområde, säger Björn Ovander, bankchef på Sparbanken Skåne.
Åtta grundskolor från Kävlinge, Furulund, Löddeköpinge och Hofterup är med i projektet 2022 och varje skola har en egen strategiskt utvald plats längs ån som de undersöker. Resultaten jämförs över tid och eleverna får diskutera varför det ser ut som det gör och vad det betyder för åns tillstånd. Med på exkursionerna finns bland annat Malin Larsson, pedagog på Vattenhallen Science Center.
- Vi mäter hur surt vattnet är och även dess nitrathalt. Det senare indikerar om det exempelvis förekommer övergödning. Vi räknar också ut vattenflödet vilket är intressant eftersom vattnets hastighet kan spela roll för djur-och växtliv. När vi undersöker med håvar vilka djur som finns i ån kan det tala om för oss hur rent vattnet är, till exempel kan sötvattensmärlor bara leva i väldigt rent vatten, berättar Malin Larsson.
Så vad har eleverna kommit fram till under de här åren?
- Värdena har faktiskt varit snarlika under åren och visar att pH-värdena är passande för ån. Det är väldigt skönt eftersom området historiskt sett varit hårt utsatt för föroreningar från bland annat industrier. Ån har återhämtat sig och nu vill vi hålla koll så att det inte sker någon förändring åt det sämre. Vi märker hur kul barnen tycker att det är att få göra något viktigt för miljön och det är inte alla som har varit ute i naturen på det här sättet tidigare, säger Malin Larsson.
Projektet genomförs med stöd av Sparbanken Skånes ägarstiftelse och är en del av ett Leaderprojekt som heter ”1000 år längs ån” i Kävlinge kommun, som har till uppdrag att värna om ån så att den mår bra även i framtiden. Alla elever som deltar får ett diplom och en ryggsäck som tack för sin insats som å-vårdare.
