Många har väntat med spänning på vad 3:12 utredningen kommer medföra för fåmansföretagare. I juni presenterades förslaget som syftar till att förenkla och förbättra 3:12 reglerna bland annat genom högre automatisering samt färre parametrar och beräkningsmoment.
Förslaget innebär förenklingar av beräkningen av gränsbelopp, det vill säga den del av utdelning/kapitalvinst som beskattas med 20 procent. Enligt nuvarande regler beräknas gränsbeloppet antingen enligt förenklingsregeln (den så kallade schablonregeln) eller huvudregeln.
Förenklingsregeln innebär att ett gränsbelopp motsvarande 2,75 inkomstbasbelopp (204 325 kronor, år 2024) fördelas mellan ägarna. Enligt huvudregeln ges möjlighet till beräkning av gränsbeloppet baserat på kontant utbetalda löner i bolaget (inklusive dotterbolag). Beräkning enligt huvudregeln förutsätter att ägaren har tagit ut lön i viss nivå.
Förslaget innebär att dessa regler slås ihop och bildar en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare. Enligt förslaget ska beräkning av gränsbeloppet utgå från ett grundbelopp som motsvarar fyra inkomstbasbelopp (304 800 kronor, år 2024), fördelat på andelarna i företaget. Äger man andelar i mer än ett företag ska grundbeloppet fördelas mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga fyra inkomstbasbelopp. Fördelningen mellan företagen ska ske i proportion till ägd andel i respektive företag.
Utöver delägarnas andel av grundbeloppet får en lönebaserad del läggas till. Den lönebaserade delen kommer fortfarande motsvaras av 50 procent av kontant utbetalda bruttolöner i bolaget (inklusive dotterbolag), vilket fördelas på delägarens andelar i företaget. En nyhet är att ett avdrag, så kallat löneavdrag, ska göras om åtta inkomstbasbelopp (609 600 kronor, år 2024) för varje delägare.
Löneavdraget ersätter dagens lönekrav. Med andra ord behöver inte delägarna längre kontrollera att de har uppfyllt lönekravet innan årets utgång.
Enlig nuvarande regler finns ett tak om att det lönebaserade utrymmet maximalt kan uppgå till 50 gånger den egna lönen. Detta tak kvarstår, vilket innebär att en viss lön ändå behöver tas ut.
Enligt nuvarande regler måste en delägare äga minst 4 procent av andelarna i företaget för att få tillgodogöra sig lönebaserat utrymme. Det föreslås att detta krav på ägarandel slopas.
Enligt dagens regler får man beräkna en ränta (statslåneräntan plus 9 procent) på omkostnadsbeloppet när gränsbeloppet beräknas utifrån huvudregeln. Förslaget innebär att denna ”förräntning” endast görs på den del av andelarnas omkostnadsbelopp som överstiger 100 000 kronor.
Enligt nuvarande regler görs en uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Denna uppräkning föreslås att tas bort vilket innebär att sparat gränsbelopp inte längre kommer att räknas upp med statslåneränta + 3procent. Utredningen anser att detta kompenseras med det högre grundbeloppet.
Enligt nuvarande regler finns två takbelopp som begränsar den del som beskattas som inkomst av tjänst i de fall utdelning/kapitalvinst inte ryms inom delägarens gränsbelopp. För utdelning är detta tak 90 inkomstbasbelopp (6 858 000 kr, år 2024) och för kapitalvinst 100 inkomstbasbelopp (7 620 000 kr, år 2024).
Utredningen föreslår att dessa ”tak” slås ihop till ett gemensamt takbelopp om 90 inkomstbasbelopp. Takbeloppet ska gälla för både utdelningar och kapitalvinster, under beskattningsåret samt de två föregående beskattningsåren, av delägaren och dennes närstående. Detta är en stor förbättring för utdelningar eftersom takbeloppet räknas per år enligt nuvarande regler.
När det gäller de så kallade trädabolagen och där det finns utomstående ägare, föreslås att karenstiderna sänks med ett år, från dagens fem till fyra år. Kortare tidsgränser påverkar flera delar av regelverket och innebär bland annat att trädabolag därmed bara kommer behöva ligga i träda i fyra år istället för fem.
De så kallade kvalifikationsregler som syftar till att bedöma om en fåmansföretagare omfattas av 3:12 reglerna eller inte är svårtillämpade och alltmer komplexa genom den praxis som utvecklats.
Det fanns en förhoppning om att kvalifikationsregler som utomståenderegeln och tillämpningen av samma eller likartad verksamhet skulle tydliggöras i utredningen, men dessa har inte berörts. Motivet till detta är att kvalifikationsregler i hög grad styrs av omfattande praxis och att större förändringar skulle skapa rättslig osäkerhet.
När det gäller utomståenderegeln nöjde sig utredningen med att endast kodifiera i lagtext att det krävs ett utomstående ägande om 30 procent.
Utredningen föreslår att närståendebegreppet begränsas så att syskon (inklusive syskons make och barn) inte räknas som närstående. Detta innebär att delägaren till exempel inte behöver beakta syskons verksamhet vid bedömningen av om andelarna är kvalificerade eller inte.
Vidare föreslås ändringar av mer administrativ karaktär, vilket syftar till att förenkla för Skatteverket. Här föreslås att fåmansföretag årligen ska lämna kontrolluppgifter för fysiska personer och dödsbon där det anges hur många andelar en ägare innehar vid beskattningsårets ingång, hur stor del av det totala antalet andelar i företaget som de äger, och förändringar av andelsinnehavet under beskattningsåret.
Nu när betänkandet är presenterat följer remissarbete och diskussioner som förhoppningsvis kommer resultera i en proposition. Remissvaren ska ha inkommit senast den 18 oktober 2024. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.